Det saknades inte framtidsfrågor när BIM Alliance och Geoforum Sverige samlade branschen till Arbeta smart inom planering och byggande 2026. AI fanns med i nästan varje programpunkt. Men kanske var det mest intressanta hur flera av presentationerna knöt an till samma fråga: Hur får vi då bättre nytta av all den information som redan finns?
Vi har under många år utvecklat standarder, digitala modeller och arbetssätt inom BIM, GIS och andra områden. Mycket fungerar bra var för sig. På Arbeta smart såg vi att möjligheterna att koppla samman informationen växer och hur den används över gränserna mellan system, organisationer och olika skeden i samhällsbyggandet.
Peter Axelsson från BIM Alliance presenterade flera resultat från Digital samverkan – interoperabilitet för den byggda miljön, ett strategiskt projekt inom Smart Built Environment.
Projektet visar hur information från exempelvis byggnadsmodeller, 3D-stadsmodeller, detaljplaner och produktdata kan kopplas samman med hjälp av kunskapsgrafer och internationella standarder för länkade data. Tanken är inte att ersätta befintliga standarder som IFC och CityGML, utan att bygga vidare på dem.
Ett av användningsfallen handlar om bygglov. Där har projektet kopplat samman information från detaljplaner, stadsmodeller och byggnadsmodeller för att kunna kontrollera exempelvis byggnadshöjd, byggnadsarea och tillåten byggmark. En demonstrator visar också hur AI kan användas för att ställa frågor till informationen och få stöd i analyser.
Liknande tillämpningar undersöks inom bland annat ljusdesign, vägunderhåll och överföring av information från byggprojekt till förvaltning. I stället för att informationen stannar inom respektive system kan den användas i nya sammanhang, utan att varje verksamhet behöver överge sina etablerade arbetssätt.
AI flyttar in i verksamheten mer och mer
AI var ett av konferensens stora teman, med exempel på allt från ritningsgranskning till handläggarstöd och automatiserade beslut.
I Nacka kommun har man kommit långt med att kombinera e-tjänster, automatisering och geodata. Alli Nabi berättade hur kommunen har kortat handläggningstiden för vissa beslut om installation av eldstad från nio dagar till två minuter. Sedan starten har omkring 700 beslut fattats automatiskt. Geodata används för att avgöra vilka ärenden som kan hanteras automatiskt och vilka som behöver en handläggares bedömning.
Nacka testar också AI som stöd i bygglovsgranskningen, där information från ansökningshandlingar, detaljplaner och kartlager ska kunna sammanställas till ett granskningsunderlag för handläggaren.
Petter Wallberg från AI-BOB berättade om samarbetet med den internationella arkitektbyrån OMA. I ett stort byggprojekt i Eindhoven används AI för att automatisera kontroller av byggnadsmodeller mot regelverk. Under åtta månader har över 1 000 arbetstimmar frigjorts, samtidigt som avvikelser kan upptäckas tidigare i projekteringen.
Exemplet väcker också frågor om framtidens affärsmodeller. När tidskrävande kontroller automatiseras förändras förutsättningarna för arkitekt- och konsultföretag. Hur ska tjänster värderas och prissättas när arbetet kan utföras på en bråkdel av tiden?
Andreas Gunnarsson från Helsingborgs stad delade erfarenheter från både den globala AI-utrullningen inom IKEA och kommunens eget utvecklingsarbete.
I Helsingborg prövas bland annat en AI-baserad upphandlingsassistent. Lösningen kombinerar AI med traditionell programkod för regelstyrda beräkningar. AI hjälper till att formulera svar, men det är fortfarande människan som granskar och fattar beslut.
En viktig erfarenhet är att tekniken måste anpassas efter informationen och verksamhetens krav. Helsingborg arbetar därför med olika AI-lösningar beroende på informationens känslighet och behovet av kontroll. Här finns också en tydlig koppling till Peters projekt. Ju bättre vi kan strukturera, kvalitetssäkra och koppla samman information, desto större möjligheter får vi att använda AI på ett tillförlitligt sätt.
Även standarderna blir digitala
Kjell Persovin från SIS tog oss vidare till en annan viktig del av utvecklingen; hur standarder kan bli användbara direkt i digitala system.
Genom det internationella arbetet med SMART-standarder utvecklas nya sätt att göra krav, definitioner och samband maskinläsbara. Det öppnar för att programvaror och AI kan använda standardernas innehåll utan att en människa först behöver läsa och tolka varje dokument.
För samhällsbyggandet kan det exempelvis innebära att krav kontrolleras automatiskt, att risken för feltolkningar minskar och att det går att följa ett beslut tillbaka till den standard som ligger till grund för det.
Digital suveränitet, öppen källkod och beroendet av kommersiella programvaror
En annan fråga under dagen var hur organisationer ska ta hand om alla nya möjligheter.
Astrid Grøntved Starck från Implement Consulting Group satte fingret på skillnaden mellan att genomföra ett IT-projekt och att förändra en verksamhet. För att digitaliseringen ska ge resultat behöver den utgå från tydliga mål och omfatta både processer, data, teknik och människors sätt att arbeta.
Andreas Gunnarssons erfarenheter från IKEA och Helsingborg gav samma fråga en praktisk dimension. AI-piloter behöver redan från början ha en tydlig mottagare i verksamheten, ansvar för fortsatt utveckling och en plan för hur nyttan ska följas upp.
Även frågan om rådighet över data fick stort utrymme. I ett panelsamtal med företrädare för Iterio, Esri, Sweco och TechSverige diskuterades digital suveränitet, öppen källkod och beroendet av kommersiella programvaror. Valet av teknik handlar inte bara om funktioner och licenskostnader, utan också om långsiktig kontroll över informationen och möjligheten att byta lösning när behoven förändras. Oavsett om man väljer kommersiella programvaror, öppen källkod eller en kombination behöver någon ansvara för att lösningarna fungerar, underhålls och utvecklas. Det kostar pengar, antingen i form av leverantörsavtal eller egen kompetens och personal. Därför behöver organisationer också ha koll på sina beroenden och vilka risker de innebär på längre sikt.
Kristina Alvendal från Accelerationskontoret bidrog med ett bredare samhällsperspektiv. Hon lyfte hur långa ledtider, komplexa regelverk och ineffektiva beslutsprocesser bromsar investeringar och utveckling, och varför vi behöver bli bättre på att mäta och värdera tiden i våra processer.
Sex myndigheter ska stärka den digitala samhällsbyggnadsprocessen
Även på nationell nivå pågår ett arbete för att få informationen att hänga ihop bättre. Beatrice Buskas från Lantmäteriet presenterade ett gemensamt regeringsuppdrag där Boverket, Lantmäteriet, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Riksarkivet och Trafikverket ska fortsätta utveckla en obruten digital samhällsbyggnadsprocess.
Arbetet omfattar bland annat digitala detaljplaner, arkivering av digital information, bättre kvalitet på fastighetsgränser, nationella specifikationer för väg- och järnvägsplaner samt digitalisering av riksintresseanspråk, planeringsunderlag och granskningsyttranden. Lantmäteriet samordnar uppdraget, som också ska identifiera behov av förändrad lagstiftning.
Målet är att information ska kunna användas och återanvändas mellan myndigheter och genom olika skeden i planering och byggande, utan att behöva hanteras på nytt i varje steg.
Från utvecklingsprojekt till större nytta ute i verksamheterna
Det vi tar med oss från Arbeta smart är framför allt alla exempel på vad som redan händer ute i verksamheterna. Nacka automatiserar beslut och testar AI-stöd i bygglovsprocessen. Helsingborg utforskar hur AI kan användas med kontroll över känslig information. SIS utvecklar standarder som kan användas av digitala system. Och inom Smart Built Environment prövas hur information från olika delar av samhällsbyggandet kan kopplas samman.
Det finns fortfarande stora frågor att lösa, inte minst kring ansvar, kompetens och hur lösningarna ska förvaltas över tid. Men det finns också mycket att bygga vidare på.
För BIM Alliance och Geoforum Sverige är det just mötet mellan dessa erfarenheter som gör Arbeta smart till en viktig mötesplats. Vi behöver både de som utvecklar nya lösningar och de som ska få dem att fungera i vardagen.
Tack till alla talare, moderatorer och deltagare som bidrog med kunskap, erfarenheter och nya perspektiv under dagen!
Talare och paneldeltagare
Alli Nabi, Nacka kommun; Andreas Gunnarsson, Helsingborgs stad; Astrid Grøntved Starck, Implement Consulting Group; Beatrice Buskas, Lantmäteriet; Christina Thulin, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR); Fredrik Sand, TechSverige; Håkan Nordlund, Esri Sverige; Jan Dalheimer, Sweco; Johan Asplund, Iterio; Kjell Persovin, Svenska institutet för standarder (SIS); Kristina Alvendal, Accelerationskontoret; Marie Rosberg, Boverket; Morgan Nordberg, Riksarkivet; Oscar Wireskog, Trafikverket; Peter Axelsson, BIM Alliance; Petter Wallberg, AI-BOB; Trine Nykjär, Helsingborgs stad; Åsa Söderberg, Naturvårdsverket.
Moderatorer
Kajsa Crona, Tengbom (dagens moderator); Jenny Carlstedt, RISE (expertkommentator); Sofi Almqvist, Geoforum Sverige (inledning och avslutande panelsamtal); Susanne Nellemann Ek, BIM Alliance (inledning och moderator för panelsamtal).
